Dovhjort hona
•
Hjortdjur
Hjortdjur (Cervidae) är en familj i underordningen idisslare (Ruminantia) som tillhör ordningenpartåiga hovdjur (Artiodactyla). Det finns omkring 40 olika arter och till de vanligaste hör älg, kronhjort, ren, rådjur och dovhjort.
En älghona kallas ko och en kronhjorts- eller dovhjortshona kallas för hind. Älghanen kallas tjur eller oxe, medan en kronhjorts- eller dovhjortshane kallas hjort. Hos rådjur heter hanen bock och honan get. Avkomman hos älg, kronhjort och dovhjort kallas kalv, hos rådjuret kid. För renar kallas honan vaja och hanen sarv.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjuren varierar i storlek från en hares till större än en hästs. De har en längd mellan 70 och centimeter, en mankhöjd mellan 30 och centimeter och en vikt mellan 7 och kilogram. Den största arten är älgen och den minsta är sydlig pudu (Pudu puda). Hos de flesta arter finns en utpräglad könsdimorfism som visar sig genom att hanar är betydligt större än honor.[1]
Angående kroppsform finns skillnader mellan de olika arterna. Det förekommer kraftigt byggda hjortdjur och smärta exemplar. Å andra sidan ä
•
Dovhjort
Dovhjorten kommunicerar tillsammans hjälp från svansen
Dovhjorten äger en svartvit svans likt är ungefär 15–20 centimeter lång. tillsammans med hjälp från den, samt resten från bakdelen, visar dovhjorten vilket humör den är vid. Den förmå också ge varningar mot de andra djuren inom flocken ifall den upptäcker fara.
Dovhjortar existerar sociala djur
Dovhjorten är en socialt varelse. Honorna, alternativt hindarna likt de kallas, lever grupper med deras hindkalvar inom olika åldrar där storleken på gruppen kan variera. Hindarna existerar därför ofta släkt tillsammans med varandra. Hanarna, som kallas för hjortar, får lämna gruppen då de existerar tillräkligt stora och självständninga och lever sedan utan sällskap eller inom små hangrupper
I oktober existerar det parningstid för dovhjortarna. Hjortarna bevakar och försvarar då sina egna områden och slåss om hindarna. När parningssäsongen är slut så lever hjortarna tillsammans i samling igen.
Människan besitter spridit dovhjorten över världen
Dovhjortar lever vid många olika ställen inom världen samt i olika miljöer. detta beror vid att detta är enstaka art liksom spridits ovan världen tillsammans hjälp från människan.
Den miljö som existerar svår på grund av dem existerar ställen tillsammans med långa vintrar, med många snö samt stark kall luft. Men dem finns ändå på meters höjd inom Pyr
•
Dovhjort Dama dama
Vedertagna namn
Svenskt namn: Dovhjort
Engelst namn: Common Fallow deer
Vetenskapligt namn: Dama dama
Systematik
Rike: Djur
Stam: Ryggsträngsdjur
Klass: Däggdjur
Ordning: Partåiga hovdjur
Familj: Hjortdjur
Släkte: Dama
Art: Dama dama
Utbredning
Den första arten som man känner till i släktet Dama kallad Dama clactoniana fanns i Europa för ca år sedan. Den var anpassad efter det savannliknande habitatet samt de öppna skogsområdena som fanns i Europa vid den tidpunkten. De första individerna av dovhjort (Dama dama) som vi känner igen den förekom för första gången i Europa för ca år sedan. Vid tidpunkten för den senaste istiden var artens utbredning begränsad till de södra delarna av Europa, Turkiet. Under bronsåldern samt under rommartiden flyttade männsikor med dig dovhjorten till nya platser i Europa, framför allt till de grekiska öarna, Macedonien, Bulgarien och de Brittiska Öarna. Den närmsta nu levande släkningen till vår dovhjort är den Persiska dovhjorten (Dama dama mesopotamica). Dess utbredningsområde sträcker sig över Iran, Irak och Israel och överlappar inte dovhjortens. Bara ett fåtal mindre popoulationer av den persiska do