Hur funkar kovalent bindning
•
Intramolekylära bindningar
En grundläggande del inom kemin är hur bindningar mellan olika ämnen fungerar. Vi behandlar både bindningar inom ämnen (intramolekylära bindningar), mellan ämnen (intermolekylära bindningar), och varför dessa uppstår. I menyn till vänster kan ni se de artiklar vi har om ämnet.
Kemiska bindningar är avgörande för att förstå strukturen och egenskaperna hos olika ämnen. Intramolekylära bindningar är en viktig typ av kemisk bindning som påverkar molekylära strukturer. Dessa bindningar förekommer inom en molekyl och är ansvariga för att hålla samman atomer inom en specifik molekyl. Kemsika bindningar ger stabilitet till molekylen och kan vara av olika typer, såsom kovalenta bindningar eller joniska bindningar.
Jämfört med de intermolekylära bindningarna, som inträffar mellan olika molekyler, är intramolekylära bindningar mycket starkare eftersom de håller samman atomer inom samma molekyl. Denna starka bindning är avgörande för att upprätthålla strukturen hos molekylen och påverkar dess fysikaliska egenskaper. Exempel på ämnen med starka intramolekylära bindningar inkluderar vatten (H2O) med sina kovalenta bindningar och natriumklorid (NaCl) med sina joni
•
I en kovalent bindning delar en atom valenselektroner tillsammans med en ytterligare atom. dem skapar en eget lokalt elektronmoln var två elektroner per bindning agerar likt valenselektroner på grund av båda atomerna. Detta till båda atomerna i bindningen närmare för att uppfylla oktettregeln.
En kovalent bindning kan artikel en enkelbindning (2 elektroner), dubbelbindning (4 elektroner), alternativt trippelbindning (6 elektroner). inom bilden mot höger ses en enkelbindning. Hur dem andra bindningarna ser ut finns inom artikeln angående streckformler.
Elektronerna existerar inte ständigt jämnt fördelade
En kovalent bindning kan existera polär, dvs. att elektronerna är förskjutna åt något håll inom förhållande mot resten från molekylen. dricksvatten är en exempel vid en molekyl med polär kovalent bindning. Syret existerar mer elektronegativt än vilket vätet existerar, vilket betyder att elektronerna kommer för att befinna sig närmare syret än vilket det befinner sig vätena.
En molekyl kunna också existera en dipol om detta finns ett polär kovalent bindning vilket inte existerar symmetrisk inom förhållande mot resten från molekylen. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig har sina väten placerade som därför att dem polära bindningarna till dem från syret inte skapar en symmetri inom molekylen. Vattenmolekylen äger totalt sett en laddn
•
Kovalent bindning
En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig. I klassisk atomfysik beskrivs det som att det yttersta elektronskalet fylls. Detta kallas för att atomerna antar ädelgasstruktur. För så gott som alla grundämnen utom väte och helium består det yttersta elektronskalet av fyra elektronparsplatser. Den atomgrupp som uppstår vid kovalent bindning benämns molekyl om den är oladdad, och sammansatt jon om atomgruppen är laddad. De flesta molekyler och sammansatta joner består mest av icke-metaller, då det är det energimässigt förmånligaste alternativet för atomer med nära fullt valenselektronskal.
I vissa fall av kovalent bindning, mellan atomer från olika platser i periodiska systemet, attraherar den ena atomen elektronparet mer än den andra atomen. Elektronerna befinner sig närmare den ena atomkärnan än den andra. Detta resulterar i att molekylen får en ojämn fördelning av laddning och bindningen kallas i detta fall en polär kovalent bindning. En polär kovalent bindning kan betraktas som ett mellanting mellan en