När skolan inte tar sitt ansvar
•
Elever och föräldrar måste ta större ansvar för skolan
Skolan ligger åter i toppen när svenska folket rankar politiska frågor. Det är glädjande eftersom våra barns kunskap är avgörande för både deras egna och vår gemensamma framtid. Lyckligtvis har utbildningsdepartementet under ledning av Liberalerna redan avfyrat ett fyrverkeri av utredningar som syftar till reformer för att komma åt de bekymmer den svenska skolan dragits med under lång tid. Vi hade önskat att mer redan var på plats men byråkratins kvarnar maler långsamt.
Det är bra att fler partier ger sig in i debatten om den svenska skolan och vi välkomnar förstås diskussionen här i Göteborg men tror att varken kriskommissioner eller duttande med budgetposter löser de långsiktiga utmaningarna. Budgeten måste alltid prioritera skolan, som är vårt starkaste vapen mot segregation, kriminalitet och utanförskap. Noggranna analyser ligger därför bakom förslag som kan återställa Sverige till en kunskapsnation i allmänhet och Göteborg till en bildnings- och forskningsstad i synnerhet.
Göra sitt bästa
Det mest grundläggande för att kunna lyfta skolresultaten är att inse att de kommunala skolpolitikerna kan göra en del men lång
•
Skarp kritik från SKR: ”Staten tar inte sitt ansvar”
Text: Lenita Jällhage
I november meddelade regeringen att Skolverkets förslag till ny digitaliseringsstrategi för förskolan, skolan och vuxenutbildningen för – lagts i soptunnan för gott. Skolverket fick i stället i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer om val och användning av lärverktyg i undervisningen.
Förslaget ska vara klart den 15 januari
Ingen tydlig målbild
Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering på Sveriges kommuner och regioners (SKR) utbildningssektion, säger att regeringens uppdrag till Skolverket nu bara handlar om den del av digitaliseringen av skolväsendet som berör det klassrumsnära.
– Det betyder att det inte längre finns någon tydlig målbild vart vi ska när det gäller digitaliseringen i svensk skola i kommunerna och vilka val som behöver göras, säger han.
Frågor, som Mikael Svensson menar hänger i luften är: hur ska vi kunna skapa en likvärdig digitali
•
Kritik: Skolansvariga sviker sin plikt
Kommuner och friskoleägare tar ej sitt ansvar vad gäller att ge skolorna tillgångar, så för att skolorna inom sin tur kan ge eleverna detta stöd dem behöver. Kritiken kommer ifrån Skolinspektionen inom en färsk rapport.
Problemet tillsammans med otillräckligt stöd till behövande elever återkommer ständigt inom Skolinspektionens granskningar, år efter år. ”Anmärkningsvärt”, skriver myndigheten i enstaka rapport mot regeringen.
Det förekommer till modell att pedagog anmäler mot rektor för att vissa studenter behöver särskilt stöd, dock att anmälningarna blir liggande på upphöjd därför för att elevhälsans anställda inte hinner med. detta förekommer även att problem att diskutera om anpassning och särskilt stöd skjuts fram samt tillbaka mellan lärare, elevhälsa och skolchef. Anpassning läggs till anpassning i detta dagliga arbetet i klassrummet, när eleven snarare behöver särskilt stöd. Elever förmå få vänta på sitt befogade stöd till årskurs 9, i enlighet med Skolinspektionen
Myndigheten konstaterar att detta finns skolor som arbetar på en bra sätt med stöd, men för att en sektion kommuner samt friskoleägare ger inte sina skolor tillräckligt med tillgångar – ambitionsnivån är till låg. detta kan mot exempel ta sig formulering i för att h