Fakta om trojanska kriget
•
Trojanska kriget - en saga?
Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl, odyssé och det vackra namnet Helena - det finns mycket i vårt kulturarv som kommer från Homeros diktverk. Än idag kan man i somliga historieböcker läsa om kriget som om det verkligen ägt rum. Frågan är om det har det.
Är Iliaden, berättelsen om trojanska kriget mellan greker och trojaner kommen ur sagans värld? Bilden föreställer den trojanska hästen enligt actionfilmen Troja från
Redan de gamla grekerna
Redan de grekiska historikerna Thukydides och Herodotos, som levde på talet tyckte att en del av uppgifterna i diktverken var ganska tveksamma. Enligt Homeros skulle striderna hållit på i tio år. Var det praktiskt möjligt att hålla en här samlad så länge? Hur kunde Trojas invånare klara en så långbelägring? Samlades verkligen folk från hela Grekland för att hämnas bortrövandet av den sköna Helena? På de båda grekiska historikernas tid var Mykene en liten obetydlig plats. Kunde det vara rimligt att tro att härskaren där, Agamemnon, hade varit så mäktig att han fått leda ett krigståg med Greklands samlade styrkor?
Trots att det fanns myc
•
Paris, sønn från kong Priamos i Troja, hadde bortført Helena, liksom var gift med kong Menelaos inom Sparta. Hans bror, kong Agamemnon, plats øverste leder for hevntoget mot Troja, der enstaka rekke greske stormenn deltok: Akhillevs og hans venn Patroklos, Diomedes, de to Aiaser, den gamle Nestor fra Pylos og Odyssevs.
Kampen om Troja varte inom ti tid. På trojanernes side plats de største heltene Paris' bror Hektor, og Aeneas. Gudene tok del inom kampen, noen for akhaierne, andre for trojanerne.
Homer skildrer i Iliaden begivenhetene inom 51 dager i krigens siste tid. Byen ble til slutt tatt ved list; grekerne lot såsom om dem oppgav kampen og seilte bort tillsammans med flåten, dock etterlot enstaka kjempestor trehest som offergave til borggudinnen Athene. Hesten var laget av Epeios etter Odyssevs' idé og rommet enstaka flokk væpnede akhaiere. Til tross for presten Laokoons advarsler rev trojanerne enstaka del från bymuren for å ett fåtal hesten inn i byen. Den følgende natten krøp krigerne ut av hesten, satte byen i brann, drepte mennene og bortførte kvinnene likt fanger.
Aeneas unnslapp. Vergil forteller om ham i eposet Aeneiden.
•
Trojanska kriget
Trojanska kriget
Trojanska kriget är ett mytologiskt krig som var ett vanligt motiv i antik litteratur, bland annat i Iliaden och Odysséen av Homeros (de enda helt bevarade delarna av de verk som utgjorde den trojanska cykeln) samt Aeneiden av Vergilius. Skådeplatsen för det trojanska kriget är främst Anatolien, närmare bestämt den västra delen av nutidens Turkiet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Iliaden och Odysséen skrevs troligen ner ca av rapsodenHomeros, varav berättelsen om kriget var baserad på sekler av muntligt historieberättande. Kriget utspelar sig mot slutet av Mykenska Grekland (ca ) och användes kulturellt som en förklaring till varför den mykenska kulturen kollapsade. [1]
Då historierna om det trojanska kriget var mycket kulturellt betydande för antika greker fanns flertal dramatiska återberättande. Dramat populariserades på talet vilket skapade otaliga verk som berörde kriget och dess karaktärer. Bland annat AischylosOrestien-trilogi, Sofokles tragedier Aias och Elektra och Euripides Andromache, Ifigenia i Aulis, Trojanskorna och Ifigenia i Tauris. [2]
Scener ur trojanska kriget