Sveriges statsminister 2018

  • sveriges statsminister 2018
  • Sveriges statsminister 2011
  • Sveriges statsminister 2017

    • •

    Lista över Sveriges statsministrar

    Namn
    (livstid)Porträtt Ämbetstid Tillhörighet
    (allians)Regering
    (partier)Valår Monark
    (regentår)1 Louis De Geer d.ä.[5][6][7]
    (–)20 mars – 19 april
    (4 år och 30 dagar)Oberoende liberalDe Geer d.ä.

    Oscar II
    (–)2 Arvid Posse[8][9][10]
    (–)19 april – 13 juni
    (3 år, 1 månad och 24 dagar)LantmannapartietPosse
    (Lmp)—
    3 Carl Johan Thyselius[11][12][5]
    (–)13 juni – 16 maj
    (11 månader och 3 dagar)Oberoende konservativThyselius— 4 Robert Themptander[13][14]
    (–)16 maj – 6 februari
    (3 år, 8 månader och 21 dagar)Oberoende liberalThemptanderab5 Gillis Bildt[15][16][17]
    (–)6 februari – 12 oktober
    (1 år, 8 månader och 6 dagar)Oberoende konservativGillis Bildt— 6 Gustaf Åkerhielm[18][19]
    (–)12 oktober – 10 juli
    (1 år, 8 månader och 28 dagar)Protektionistiska partietÅkerhielm
    (PP)—
    7 Erik Gustaf Boström[20][21][22]
    (–)10 juli – 12 september
    (9 år, 2 månader och 2 dagar)LantmannapartietBoström I
    (Lmp)—


    8 Fre

    •

    Regeringsbildningen i Sverige efter valet

    Regeringsbildningen i Sverige efter valet tog dagar av sonderingar och regeringsförhandlingar, att jämföra med det tidigare svenska rekordet på 25 dagar efter valet Regeringsbildningen var emellertid inte anmärkningsvärt lång i jämförelse med Europas mest långvariga expeditionsregeringar.[1]Regeringen Löfven I agerade övergångsregering i väntan på regeringsbildningen.[2] Efter att januariavtalet eller fyrpartiuppgörelsen ingåtts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna, och tolererats av Vänsterpartiet, kunde slutligen Regeringen Löfven II (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) tillträda den 21 januari Som en konsekvens förklarades Alliansen upplöst på riksnivå av företrädare för de ingående partierna.

    Orsaker till den långvariga regeringsbildningen

    [redigera | redigera wikitext]

    Efter riksdagsvalet i Sverige konstaterades, liksom efter valet , att inget av de traditionella blocken nått egen majoritet i riksdagen. De rödgröna samlade mandat och Alliansen mandat. Sverigedemokraterna (SD) stärkte sin plats som vågmästare i riksdagen. De ökade (med 13 mandat) till 62 mandat.[3][4][5]

    Statsministe

  • sveriges statsminister 2018

    • •

    Riksdagsvalget i landet

    9. september
    Valgdeltakelse87,18&#;% av 7,5 millioner stemmeberettigede
    &#;
    KandidatStefan LöfvenUlf KristerssonJimmie Åkesson
    PartiSMSd
    Stemmer
    Oppslutning28,319,817,5
    Mandater

    &#;

    13&#;

    &#;70

    14&#;

    &#;62

    13&#;
    &#;
    KandidatAnnie LööfJonas SjöstedtEbba Busch Thor
    PartiCVKd
    Stemmer
    Oppslutning8,68,06,3
    Mandater

    &#;31

    9&#;

    &#;28

    7&#;

    &#;22

    6&#;
    &#;
    KandidatJan BjörklundFridolin /
    Lövin
    PartiLMp
    Stemmer
    Oppslutning5,54,4
    Mandater

    &#;20

    1&#;

    &#;16

    9&#;
    SittendeStefan Löfvens første regjering
    ValgtStefan Löfvens andre regjering
    &#;&#;&#;&#;&#;&#;

    Riksdagsvalget i land ble avholdt søndag 9. september I valget ble medlemmer av den svenske nasjonalforsamlingen, Sveriges riksdag, for perioden til valgt. Samtidig ble det også avholdt almene valg til kommune- og landstingsfullmäktige.[1][2] Foruten de åtte riksdagspartiene, der&#;Socialdemokraterna, Moderaterna og Sverigedemokraterna&#;har ligget høyest inom opinionen helt si