Celine resa till
•
Louis-Ferdinand Céline
| Louis-Ferdinand Céline | |
| Född | Louis-Ferdinand Destouches[1] 30 maj[2][3][4] Courbevoie, Hauts-de-Seine, Frankrike |
|---|---|
| Död | 1 juli[2][3][4]&#;(67&#;år) Meudon, Hauts-de-Seine, Frankrike |
| Begravd | cimetière des Longs-Réages |
| Andra namn | Louis-Ferdinand Céline |
| Medborgare&#;i | Frankrike[5] |
| Utbildad vid | universitetet i Rennes |
| Sysselsättning | Läkarförfattare, författare[6][7], militär |
| Arbetsgivare | Nationernas förbund |
| Noterbara verk | Resa till nattens ände, Död på krita, Från slott till slott och Kasperligan |
| Maka | Édith Follet (g. –, skilsmässa) Elizabeth Craig (g. –, skilsmässa)[8] Lucette Destouches (g. –, makas/makes död) |
| Partner | Lucienne Delforge |
| Föräldrar | Fernand Destouches |
| Utmärkelser | |
| Prix Renaudot ()[9] Croix de guerre – Médaille militaire | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Louis-Ferdinand Céline, egentligen Louis Ferdinand Auguste Destouches, född 27 maj i Courbevoie, Hauts-de-Seine, död 1 juli i Meudon, Hauts-de-Seine, var en franskförfattare och läkare.[10]
Céline är bland annat känd för sin banbrytande roman Voyage au bout de la nuit (Resa till natt
•
Lysande svärta av gnälliga Céline
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Publicerad
Den obotlige pessimistens svartsyn belönar och hemsöker
Vad gör en brinnande pacifist och anarkist, som huvudpersonen Ferdinand Bardamu i Resa till nattens ände, när ett helt regemente tågar förbi på gatan? Jo, han kastar principerna överbord och följer med, förstås. Och när han väl lockats in i fällan, där han inser att de marscherande soldaterna är ute på värvningsstråt, då är det för sent att vända tillbaka.
”Har man väl åkt dit, så sitter man fast ordentligt”, skriver den franske författaren Louis-Ferdinand Céline i sin mest berömda bok. Den sentensen kom att gälla för hela hans nihilistiska författarskap.
Men debutromanen är inte bara en kolsvart beskrivning av svek och feghet, den räknas också med fog till de stora krigsskildringarna. Närmare bestämt av första världskriget, detta krig som lämnade en hel generation av unga desillusionerade och skadade i själen.
Föddes författaren Céline ur erfarenheterna från skyttegravarna? Ja, definitivt. Men till skillnad från sina generationskamrater ingav de honom ingen l
•
Resa till nattens ände
Resa mot nattens ände (originaltitel: Voyage au bout de la nuit) existerar en långnovell från från den franske författaren Louis-Ferdinand Céline. Den är enstaka svartsyntpikareskroman, berättad på en provokativt samt nyskapande sätt. framröstades likt den siffra sex vid Le Mondes lista tillsammans talets skrivna verk.
Handling samt stil
[redigera | redigera wikitext]Handlingen följer den svartsynte Ferdinand Bardamu. period och område är inledande världskriget, detta koloniala Afrika, som fabriksarbetare i stad och såsom läkare inom en fattig Parisförort.[1]
Verkligheten skildras via berättarens – Bardamus – våldsamt subjektiva samt nyckfulla tungomål. Det existerar inte heller själva handlingarna som står i centrum, utan mer själva berättandet. Det litterära språket plats för sin tid revolutionärt, våldsamt samt med enstaka vulgär prägel. Resultatet blir att fokus läggs vid jaget samt det inre medvetetandet, samt dess gestaltande av den absurda samt omvälvande planet som huvudpersonen befinner sig i.[1]
Boken existerar fritt självbiografisk och hämtade inspiration ifrån Célines eget liv.[2] Även han fanns läkare[3] samt uppvuxen inom en fattig förort mot Paris.