Foster näring gulesäck
•
DET DRÄKTIGA STOET
En normal dräktighet varar dagar (11 mån +-1 mån) och börjar med att ägget befruktas i äggledaren och därefter delar sig upprepande gånger. Efter dagar vandrar ägget ner i livmodern. De första 40 dagarna talar man om embryo, därefter när organ och kroppsdelar kan antydas benämner men det foster. Embryot får all sin näring från en gulesäck och är inte fastvuxet i livmodern utan vandrar fritt omkring fram till dag Därefter drar livmodern ihop sig kraftigt för att hålla embryot mer på plats, vilket tydligt kan kännas vid undersökning av livmodern. Den dräktiga livmodern producerar mindre mängd prostaglandin vilket hindrar ny brunst. (Vissa ston kan ändå visa en svag brunst och ombetäckning kan skada embryot. Därför är det viktigt med en tidig dräktighetsundersökning.). Progesteron finns från början i gulesäcken och efter dag 40 bildas det även från sekundära gulkroppar i äggstockarna.
En fosterhinna, eller placenta som omger fostret utvecklas p&
•
Gulesäcken är en av de tre fostersäckarna, de andra två är amnion och allantois. Gulesäcken är störst och viktigast i början av graviditeten, bland annat börjar blodbildningen i gulesäcken. (Sen vandrar blodcellerna in i embryot från gulesäcken.) Gulesäcken kan ses som en tidig "moderkaka" förlorar endel av sin betydelse när den riktiga moderkakan är färdigbildad.
Gulkroppen finns INTE i livmodern (läst om att vissa som fått missfall tror det är gulkroppen som kommer ut etc). Gulkroppen eller Corpus luteum bildas på äggstocken, på den plats där äggblåsan - follikeln - fanns innan det blev ägglossning. Där växer alltså en gulkropp ut efter en ägglossning, det sker efter VARJE ägglossning oavsett om man blivit befruktad eller inte. Gulkroppens uppgift är att tidigt i graviditeten utsöndra graviditetsbevarande hormoner. Är man inte gravid bryts gulkroppen ner och en ny ägglossning kan ske (somliga kan ha kvarståede gulkroppar så de blir "skendräktiga", får inte mens och kan inte bli gravida förrän gulkroppen är borta mha medicin). Gulkroppen är alltså en slags
•
Fosterhinna
Fosterhinnor är hinnor som existerar viktiga beneath utvecklingen från ett embryo eller foster. Det finns många sorters fosterhinnor.
De olika fosterhinnorna kallade amnion, korion, allantois och gulesäck finns hos alla däggdjur, fåglar samt kräldjur. Dessa djur kallas amnioter.[1][2]
Korion existerar den yttersta fosterhinnan hos amnioterna. Insekter har även en korion som utgör det yttesta skalet från insekternas ägg.[3]
Hos fåglar ansluter sig allantois till korion under äggets skal. Hos många däggdjur blir allantois stor samt kommer för att ingå moderkakan, hos människan utvecklas den till för att leda blod till samt från moderkakan.[4][5][6][7] Hos sålunda kallade sann eller genuin däggdjur (där människan ingår) är ett fosterhinna kallad gulesäcken tom och tillbakabildas snart.
Människans fosterhinnor
[redigera | redigera wikitext]Människans fyra fosterhinnor bildas tidigt under fosterutvecklingen.[6]
Människan har numeriskt värde fosterhinnor, ett inre, amnion, och ett yttre, korion.
Amnion samt korion kommer att omge fostret samt skyddar detta mot bakterier.[8]
Fostervatten bildas från amnion tidigt i graviditeten.[4]
Fostrets del från moderkakan bildas av enstaka del från korion.[4]
Ibland