Stereotypa karaktärer
•
Den här texten är en del av en artikelserie, som är skriven av Evelin Nyberg. Artikelserien lyfter olika metoder och analysverktyg för att se hur underrepresenterade grupper porträtteras i förhållande till filmens berättelse och rollkaraktärer. I just den här texten får vi olika tester presenterade för oss och hur de kan bli användbara verktyg för de som vill fördjupa sin kunskap kring hur olika roller i filmens värld porträtteras och hur de är en del av filmens berättelse.
Kvinnors representation
Allt började med en seriestrip av Allison Bechdel på talet om hur kvinnor porträtteras i film, den utvecklades till Bechdel-Wallace-testet. För att klara testet måste en film innehålla två namngivna kvinnor som pratar med varandra om något annat än en man. Fortfarande har filmer svårt att klara det här testet, så för att hjälpa publiken att hitta filmer som klarar testet finns A-märkningen. Märkningen innebär helt enkelt att filmen har klarat de tre kriterierna i Bechdel-Wallace-testet, detta kan också uppmuntra filmproduktioner till att arbeta med sin representation.
Medan Bechdel-Wallace-testet uppmärksammar den minimala representationen av kvinnor i film så höjer F-rate ri
•
Den här texten är enstaka del från en artikelserie som existerar skriven från Evelin Nyberg. Artikelserien lyfter olika metoder, verktyg samt analyser kring hur underrepresenterade grupper porträtteras i förhållande till filmens berättelse samt rollkaraktärer. inom just den här texten får oss ta sektion av hur rollkaraktärer porträtteras stereotypt utifrån hudfärg. är kapabel vi titta specifika attribut kopplat mot dessa rollkaraktärer och vilken funktion besitter de på grund av filmens historia och inom marknadsföringen från filmen?
Filmer kan tyckas vara en trivialt kurs att diskutera, men detta är inom våra berättelser som oss bevarar samt återskapar vår kultur samt våra samhällsnormer. Därför existerar också filmer en sektion av hur vi inom publiken lär oss hur vi bör tolka verkligheten och andra personer. Då blir detta problematiskt då vissa grupper begränsas mot en typ av karaktär i filmer, för detta begränsar både hur dem uppfattas från andra samt vad dem ser vilket möjligt till sig själva i verkligheten. För ifall vi mot exempel inte någonsin får titta vår team som hjältar, hur bör vi då veta för att vi förmå vara det?
Några stereotyper
ett vanlig fördomsfull bild i berättelser i olika genrer existerar den trollbindande svarta karaktären. Detta existerar en karaktär som uppfattas som
•
Abstract
Normgränserna förändras och det som idag anses ”normalt” tänjs och det barn känner igen sig i förändras således med. Barn växer upp i en samhällskultur som inbegriper både internet, TV, bio och tidningar som riktar sig mot dem som målgrupp. De utsätts hela tiden för olika influenser och ses som attraktiva konsumenter för olika bolag. Barn skapar sina identiteter utifrån starka personligheter och likväl som de präglas av sin närmaste omgivning så påverkas de även av olika idoler som de ser upp till. Anita Werner menar att barn kan i medierna finna olika rollmodeller som de finner mest attraktiva och accepterade i deras egna sociala miljö(Werner, Barn i TV-ålder, , s). Här finns då Disney som är ett stort bolag och som har barn som sin målgrupp men även DreamWorks riktar en del av sin verksamhet, och då främst animerade filmer, mot barn och vi vill se hur just deras animerade barnfilmer belyser genus, olika könsroller och den heterosexuella normen. Därmed har vi gjort ett urval och tagit