Uppsatsen delar
•
Uppsatsens olika delar
Storlek och disposition
Vi rekommenderar en maximal uppsatslängd om ca 12 ord. En god idé är att i ett tidigt skede göra ett utkast till disposition med preliminära rubriker för kapitel och delkapitel samt ungefär hur många sidor respektive del kräver. Denna strategi gör det också möjligt att arbeta med olika avsnitt i uppsatsen utan speciell inbördes ordning, vilket är bra om man måste vänta på material. I så fall kan man börja arbeta på ett annat kapitel. En annan bra idé är att upprätta någon form att tidsplan och på så sätt bilda sig en uppfattning om hur lång tid varje del av uppsatsarbetet får ta.
Innehållsförteckning
Ett examensarbete skall innehålla samtliga huvudkapitel och delkapitel (högst 3 nivåer: 1, , och ) med sidhänvisning, förteckning över tabeller och figurer skall ingå. I Word finns ett bra system för format (se Format/Formatmall), där man kopplar till ett index (se Infoga/Index och Förteckningar),
•
Guide till akademiskt skrivande
"Röd tråd” är ett vanligt uttryck för att en text känns sammanhängande. Det är viktigt att akademiska texter känns just sammanhängande. Här är några verktyg du kan använda för att få fram den röda tråden i din text:
Kärnbudskap/tema
Kärnbudskapet är vad du vill säga med din text. Om texten går att sammanfatta i ett stycke har den ett tydligt kärnbudskap. Då är chansen större att du också har en röd tråd. Det som sedan krävs är att du håller dig till ämnet. Det ska inte finnas en enda mening i texten som inte på något sätt har med kärnbudskapet att göra.
Disposition
En akademisk text är oftast strukturerad så att det övergripande och generella kommer före det mer specifika och detaljerade. Det är lätt att se om du jämför de här exemplen:
| Börjar med detalj | Börjar med det övergripande |
|---|---|
| Mustafa kom till Sverige hösten Han hade då varit på flykt i två år. | Med konflikten i Syrien har antalet människor på flykt ökat markant, men det var först som Europa började se och känna av konsekvenserna. |
I rapporten Källkritik för Internet () diskuterar Göran Leth och Torsten Thurén hur källkritiska metoder kan appliceras vid i • För att akademiska texter bör vara lättlästa och lätta att hitta i följer de oftast en förutbestämd struktur. Denna struktur kunna skilja sig något åt beroende vid vilket tema du skriver inom, dock syftar mot samma mål: att utföra det enkel för läsaren att hitta i texten. Strukturens roll i detta är för att vara själva stommen likt håller tillsammans de olika delarna. Oavsett hur sofistikerad din ord är måste de olika delarna inom texten förhålla sig mot varandra på grund av att läsaren ska behärska följa ditt resonemang. varenda del besitter därtill ett särskild funktion. Det existerar genom hur du bygger upp dem olika delarna du skapar ett sammanhang. I den på denna plats delen från Skrivguiden får du råd om vilka övergripande delar som bör finnas tillsammans med i uppsatser och rapporter. Du får också ett beskrivning från vilken funktion de olika delarna besitter. Vill ni läsa mer om hur du skapar språklig struktur på kapitel-, styckes- samt meningsnivå, titta Skapa sammanhang. Beroende på hur omfattande ditt arbete existerar och vilken utbildningsnivå ni befinner dig på kunna uppsatsens olika delar väga olika tungt. Utgå därför alltid ifrån anvisningarna mot uppgiften då du planerar ditt skrivande. Under tillgångar hittar ni mallar samt andra tillgångar från dem lä |